Få op til 3 gratis og uforpligtende tilbud fra advokater eller jurister hurtigt og nemt, udfyld dit navn og tryk derefter på fortsæt:

Börja här

Konkurs

En konkurs inträffar när ett företag inte längre kan betala sina räkningar och har större skulder än vad det har tillgångar, ett så kallat negativt eget kapital.

När ett företag kommit på obestånd och inte längre kan betala sina räkningar så kan företaget begäras i konkurs. Ett företag kan begäras i konkurs av ägarna till bolaget eller av någon av företagets fordringsägare, det vill säga de personer som på grund av obeståndet inte får betalt.

En ansökan om konkurs ska lämnas i till den tingsrätt som har jurisdiktion över orten där företaget har sitt säte. Om det är en borgenär som begär ett företag i konkurs ska denne bifoga handlingar som stödjer den fordran som borgenären åberopar som anledning till att han eller hon begär företaget i konkurs. Detta kan till exempel vara fallet om ägarna till bolaget, en extern investerare eller en finansiell institution tillför bolaget tillräckligt med medel för att anledningen till att en konkurs begärdes undanröjts

Om förhållandet som var anledningen till att företaget begärdes i konkurs ändrats innan dess att tingsrätten fattat beslut i frågan så ska tingsrätten inte bevilja konkursen.

Företagsrekonstruktion

Tingsrätten kan, om det finns en sund affärsidé i företaget, bevilja att en så kallad företagsrekonstruktion genomförs. Detta innebär att företagets belastningar minskas och eventuellt att affärsidén justeras för att bättre passa rådande förhållanden på ett sätt som gör det konkurshotade företaget livskraftigt. Det är tingsrätten som beviljar att en så kallad rekonstruktion får försökas.

Konkursförvaltare

Om tingsrätten beslutar att en konkurs ska fortskrida så tillsätter den en så kallad konkursförvaltare. Det är konkursförvaltaren som har till uppgift att verkställa konkursen.

För att verkställa konkursen är det antal saker som ska göras. Konkursförvaltarens främsta uppgift är att tillse att alla företagets fordringsägare får tillbaka så mycket som möjligt av de medel de kräver av företaget. Först och främst kan konkursförvaltaren besluta att det ligger i borgenärernas intresse att företagets aktiviteter fortgår. Detta kan till exempel vara fallet om ett företag som är i konkurs driver en butikskedja och har ett stort varulager som man kan fortsätta att sälja.

Vidare ska konkursförvaltaren upprätta en så kallad bouppteckning. I den listas allt som företaget har som är av värde. Detta jämförs med vilka fordringar som finns på bolaget.

När detta är gjort kan konkursförvaltaren överväga att antingen sälja företaget som helhet och använda medlen från den försäljningen till att betala fordringsägarna, eller så kan konkursförvaltaren besluta att likvidera bolaget som det är och istället sälja av alla tillgångarna var för sig.

Förmånsrätt vid konkurs
När en konkurs genomförs finns det något som heter förmånsrätt. Detta innebär att vissa fordringsägare har förtur när skulder ska betalas från ett konkursbo.

Den vanliga prioritetsordningen för fordringar är:

  • Massafordran
  • Fordringar med särskild förmånsrätt
  • Fordringar med allmän förmånsrätt
  • Oprioriterade fordringar

Det finns också prioritetsordningar inom varje typ av förmånsrätt. Det finns också undantag från prioritetsordningen.

För anställda i ett företag finns det en så kallad statlig lönegaranti som ska säkra att anställda inte drabbas onödigt hårt.

Revimatch  har levererat över 60 000 uppgifter, se vad våra kunder säger. ⭐

Få op til 3 gratis og uforpligtende tilbud fra advokater eller jurister hurtigt og nemt, udfyld dit navn og tryk derefter på fortsæt:

Börja här