Revision

Revision betyder i grunden ”granskning av räkenskaperna” och görs i samband med att ett företag avslutar sitt räkenskapsår. Syftet är att en oberoende revisor granskar företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning och sedan lämnar en revisionsberättelse. Den ska ge trygghet i att uppgifterna ger en rättvisande bild av företagets ekonomi.

Alla företag omfattas inte av samma regler, och alla behöver inte revideras. Vilka regler företaget ska följa när det upprättar sin årsredovisning eller sitt årsbokslut beror framför allt på företagsform och storlek. I Sverige styrs detta av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens regelverk.

Bokföringsnämnden har delat in regelverken i kategorier: K1, K2, K3 och K4.

• K1

K1 är till för de minsta verksamheterna, som enskilda firmor och ideella föreningar med liten omsättning som får göra ett förenklat årsbokslut. Reglerna är enkla, och ägaren av en enskild firma ansvarar personligt för företagets skulder.

• K2

K2 kan användas av mindre företag, till exempel aktiebolag och handelsbolag, som upprättar årsredovisning. Regelverket är förenklat och bygger på schabloner och fasta regler.

Ett företag räknas som mindre företag om det inte är ett större företag enligt årsredovisningslagens gränsvärden, som bygger på antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning.

• K3

K3 är huvudregelverket för årsredovisningar och ska användas av större företag. Även mindre företag kan välja K3, till exempel om de vill ha mer flexibilitet eller en mer rättvisande bild av verksamheten.

Gränsvärdena för större företag justeras då och då, så kontrollera alltid vilka som gäller på Bolagsverkets webbplats.

• K4

K4 innebär att koncernredovisningen upprättas enligt IFRS. Det gäller framför allt börsnoterade bolag.

När det gäller att upprätta bokslut är K1 det enklaste regelverket, medan noterade bolag omfattas av de strängaste kraven.

När är det krav på revision?

Revisionsplikten beror främst på företagsformen och företagets storlek. Nedan går vi igenom vilka företag som har revisionsplikt och vilka som är undantagna.

Enskilda firmor och mindre handelsbolag

En enskild firma har ingen revisionsplikt. Detsamma gäller handelsbolag där bara fysiska personer är delägare, så länge de inte är större företag. Här finns alltså inget krav på revision eller på att en revisor granskar bokslutet.

Aktiebolag

Ett privat aktiebolag har revisionsplikt om det i två räkenskapsår i rad har överskridit mer än ett av tre följande gränsvärden:

• fler än 3 anställda i genomsnitt
• mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
• mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning

Stiftelser och föreningar

Vissa stiftelser och ekonomiska föreningar har revisionsplikt enligt sina egna regler, även om de är små. Kontrollera därför vad som gäller för just er organisationsform.

Publika och börsnoterade aktiebolag

Publika aktiebolag (AB publ) och börsnoterade bolag omfattas av de strängaste reglerna för redovisning. De kan inte välja bort revision.

När görs revisionen och vem gör den?

Revision hänger nära ihop med yrket revisor. Revisorn arbetar med räkenskaper, och revisionen är det arbete revisorn gör, till exempel när årsredovisningen och bokföringen granskas. Det är bolagsstämman som väljer revisor, och i ett aktiebolag med revisionsplikt ska revisorn vara auktoriserad eller godkänd. Revisorerna står under tillsyn av Revisorsinspektionen och är experter på att granska årsredovisningar enligt årsredovisningslagen och god revisionssed. Därför kan de ge företaget trygghet i att årsredovisningen är korrekt och uppfyller lagens krav.

Hur går revisionen till i praktiken?

I praktiken är revisorns huvuduppgift att helt opartiskt granska den årsredovisning och förvaltning som företagets ledning ansvarar för. Revisorn ska vara oberoende av företaget och får därför inte ha personliga, familjemässiga eller ekonomiska intressen i det. Kravet på oberoende finns för att granskningen ska bli objektiv. Genom sin granskning och sin revisionsberättelse ger revisorn årsredovisningen trovärdighet. Revisorn kontrollerar att den uppfyller lagkraven och ger en rättvisande bild av företagets tillgångar, skulder, finansiella ställning och resultat.