Få op til 3 gratis og uforpligtende tilbud fra advokater eller jurister hurtigt og nemt, udfyld dit navn og tryk derefter på fortsæt:

Börja här

Reporänta

Reporänta är en ränta som Riksbanken använder i sina affärer med banker och andra kreditinstitut. Detta innebär att banker kan låna pengar mot att betala reporänta och de kan också deponera pengar hos Riksbanken mot samma ränta.

Eftersom bankernas utlåningsränta är baserad på reporäntan så påverkar reporäntan marknadsräntorna för privatpersoner väldigt mycket. Eventuella förändringar i reporäntan slår direkt igenom i de korta marknadsräntorna som banker och andra kreditinstitut ger.

Ordet reporänta

Ordet reporänta kan låta lite konstigt. Reporänta är ett ord som kommer av en kombination av repo och ränta där repo kommer av engelskans ”repurchase agreement” som betyder ungefär ”återköpsavtal”. Repränta är alltså ett avtal om att Riksbanken ger pengar till bankerna mot en viss ränta och lovar att köpa tillbaka – återköpa – pengarna för samma ränta.

Reporänta en styrränta
Reporäntan kallas ofta för Riksbankens styrränta. Anledningen till användningen av ordet ”styr” är att Riksbanken styr, eller försöker styra, inflationen i Sverige med reporäntan. Under 10-talet har Riksbankens mål varit att Sverige ska ha en inflation på cirka två procent men detta mål har inte infriats något endaste år, istället har inflationen legat väsentligt under två procent eller inte alls funnits.

Eftersom Riksbanken med reporäntan kan styra hur billigt det är att få krediter i Sverige är det genom att sätta en låg reporänta möjligt att stimulera ekonomin då en lägre ränta gör det billigare att få krediter som kan användas till att investera. Men när räntan är satt till noll procent är detta vapen inte längre användbart.

De låga räntorna har också gjort att Riksbanken infört hårdare krav på amortering från hushållens sida för att minska risken för en ekonomisk härdsmälta om ränteläget skulle förändras och räntorna skulle börja stiga. Detta scenario har varit en del av planeringen under hela 10-talet men inte heller det har infriats.

Reporäntans framtid som styrmedel
Om Riksbanken under en längre tid har hållit sin reporänta på noll procent utan att det medfört vare sig en kreditkrasch eller någon inflation är det många bedömare som undrar om reporäntan som styrmedel har spelat ut sin roll, att det helt enkelt blivit så att räntan ligger i balans på en mycket låg nivå och att den kommer att ligga där eftersom de övriga systemen i ekonomin är så raffinerade och kan bedöma risker för lån bättre.

Om så skulle vara fallet har makten över penningpolitiken flyttats till finanspolitiken i form av uttag av skatter.

Revimatch  har levererat över 60 000 uppgifter, se vad våra kunder säger. ⭐

Få op til 3 gratis og uforpligtende tilbud fra advokater eller jurister hurtigt og nemt, udfyld dit navn og tryk derefter på fortsæt:

Börja här